Låååååångfredag

Halloj godingar!

Är ni tillbaka efter gårdagens blåkullafärd? Funderar på om det är därför det kallas långfredag - lååååååååångfredag... Alla påskkärringar borde ju vara aningens slitna så här dagen efter, eller vad tror ni? ;)

Själv svävar jag fram på små moln för första gången på över ett halvår, äntligen börjar jag se att framtiden ljusnar igen. Ni som följt bloggen ett tag kanske minns att några av mina inlägg har varit sorgsna och ledsamma. Det här har varit det tyngsta och värsta halvåret i mitt liv med mycket sjukdom och sorg i familjen och som om inte det var nog så har det även varit turbulent på jobbet med personalneddragningar och jag har levt i ovisshet i flera månader. Nu äntligen har vi fått besked om att ledningen backar och gör sina besparingar på annat sätt! Ibland är det verkligen värt att stå på sig och strida för sin sak! En extra glad påsk här hemma!  =)

  

I morgon, påskafton, springer jag ärenden åt självaste Påskharen! Klockan 06:30, ut springer jag i fladdrande morgonrock med famnen full av påskägg för att hitta bästa möjliga gömställe. Inte FÖR bra, vill säga... det har hänt att W blivit så arg på Påskharen för att han gömt ägget på för kluriga ställen!  ;)  Nu hoppas jag att det inte kommer för mycket snö och att det inte är för många minusgrader i morgon bitti - och att grannarna ännu inte är vakna, de lär i så fall få se en syn de sent ska glömma, hihi! Vill ju inte att de sätter sitt morgonkaffe i vrångstrupen!  ;)

Önskar er alla en härlig långfredag!

Kram kram

♥