Idag ska vi prata om hästar. Men inte vilka hästar som helst utan flodhästar.
Kommer ni ihåg Hajk? Vet inte om det är en skröna eller verkligen sant. Den där repliken med flodhästarna.
Den lilla vita flodhästen i gips förälskade jag mig i redan när jag var liten. Ända sedan dess har den haft en liten plats inne i hjärtat.
Vid den omtalade uppdelningen av mammas och pappas saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång blev den min. Nu har den fått flytta runt lite här hemma för att hitta den där perfekta platsen som gjord för en flodhäst.
Vid ytterdörren.
I trappan.
På sockerlådorna.
Det är ju där den hör hemma. På sockerlådorna. Nu står den där. Stadigt. Lite fulsnygg så där. Lite mer åt det fula än snygga hållet. Nästan som en söt liten mops. Men ändå inte.
Min alldeles egna flodhäst. Hippo-Krates. ;)
Vårfåglarna har börjat kvittra, har ni hört det? Underbart!
Snart kanske våren är här på allvar?
Kram
♥
Allt är inte lätt att placera fast man gillar det. blir nog bra där den står och har uppsikt över er alla.
SvaraRaderaHa en fin dag
Meta
Vilket härligt inlägg. Men jag kommer inte ihåg flodhästar i hajk! Vad fint ni bor! Kram Anna
SvaraRaderaTack det är skönt att veta att jag inte är helt knas som mamma hihi.
SvaraRaderaGuud så söt flodhäst :)
Ha en härlig söndag, Kram
Hej Emma!
SvaraRaderaVad roligt att du börjat blogga igen..:-) Flodhästen är supersöt!
Kram
Anne-Lie