More is more

 

Sista dagen på påskhelgen och härlig, lat ledighet går mot sitt slut. Förutom äggjakt och att proppa i oss alldeles för mycket godis och mat har helgen bjudit på födelsedag och en släpkärra full av saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång. Den sista lasten förhoppningsvis för nu får vi ärligt talat inte plats mer med här hemma. ;)

 

Den första bilden i inlägget ger kanske ett lite sakralt, rent och sparsmakat uttryck. Jag tycker det är så fint i hemmen som är ljusa och avskalade med grafiska detaljer i svart som vacker kontrast mot allt det vita. Less is more, liksom. Hur jag än försöker så lyckas jag aldrig få till less is more. Jag plockar in pryl efter pryl grupperade i små stilleben, ofta älskade, ärvda detaljer som jag inte kan leva utan, och till slut är det istället more is more. :)

 

 

 

Bordet som vi hämtade hem från mina föräldrar är av samma typ som det vi har stående nere i hallen. Gillar uttrycket, lantligt men ändå en ruff, industriell stil. Det här bordet är just nu vitlaserat och är jättefint som det är men jag har andra, storslagna planer för bordet. Storslagna planer som mannen i huset inte är lika entusiastisk över som jag. Ibland får jag påminna honom om att han inte brukar vara överförtjust i mina planer och projekt men att han ändå blir nöjd i slutändan.

 

Någon som känner igen sig? ;)

 

Bordet står i en liten "smatt" vid sidan av trappan och jag ställde de underbara printen från Hagedornhagen på golvet för att man ska få se något vackert när man är på väg upp.

 

 

 

Nu ska jag fortsätta njuta av den sista lediga dagen i påskhelgen och njuta av sommaren som har kommit på besök. Hur härligt är inte det?! :)

 

Kram

Om sommarlängtan

Sommartid! I helgen har plusgraderna varit generösa och trädgårdsarbete och vårplantering har stått på agendan och jag känner mig mör och trött i kroppen på det där bra sättet som talar om att man har varit riktigt duktig och jobbat hårt.

Vi är ju också lite, lite närmare sommaren och semestern, även om det kanske fortfarande känns lite avlägset. Har samlat på mig en liten, liten samling stråhattar som i väntan på sommaren ska få pryda väggen under snedtaket i allrummet. Förhoppningsvis växer den lilla, lilla samlingen så småningom. Den söta hatten med snäckskal är min favorit och får nog följa med på semesterresorna i sommar. Jag är ju egentligen ingen klänningstjej men till den här stråhatten kan jag tänka mig att införskaffa en lång, tunn sommarklänning. Bara för att matcha hatten! ;)

   

Ikväll ska vi fortsätta att längta till sommaren och äta solvarm, mogen ananas med turkisk yoghurt. Somrigare, och fräschare dessert får man leta efter!

Önskar er alla en härlig söndagkväll!

Kram

♥

Om att lite dö och hamna i himlen

Får nypa mig i armen lite titt som tätt för att förstå att det verkligen är sant. Att den där drömfåtöljen med stort D verkligen står i mitt vardagsrum. Naken, strippad och iklädd bara sina underkläder. Lite som en ballerina balanserar Hon på sina vackra, nätta, små fötter, de främre vackert svarvade och med de sötaste små hjul man kan tänka sig. 

Ni måste ju förstå min känsla när Hon stod framför mig. I en lada mitt ute i skogen dit jag kommit på vindlande, små skogsvägar som nästan gav mig åksjuka. Hjärtklappning. Svettiga handflator. Torr i halsen. Vågade nästan inte fråga om Hon var till salu, Hon var så fin i miljön som skapats runt omkring, som ett stilleben med staplade industrilådor i bakgrunden. När jag sedan fick höra att Hon faktiskt var till salu och fick höra priset kunde jag inte fatta att ingen hunnit före.

Nu har Hon pimpats med snyggaste kudden från Spira. Grafisk med svart-vita Harlekinrutor. To die for! Som gjorda för varandra. Nytt och nött. Det svarta i kudden plockar upp det svarta från benen och från min älskade Amerikakoffert med röda beslag som står i rummet mittemot.

    

 

Kaffesäcken i juteväv kostade också den en spottstyver. Den låg fint draperad på fåtöljen redan inne i ladan och jag såg ju att de var bästa kompisar. Så vackert tillsammans. Kommer nog aldrig ha hjärta att klä om denna skönhet. Möjligtvis någon gång i framtiden kanske drapera henne i ett skirt, vitt bomullstyg och knyta om bak i ryggen. Men bara kanske.

  

Mitt hittills bästa loppisfynd någonsin! ♥

Vår lördag började med en gastkramande distriktsfinal där sonen ställde upp i Schack-fyran. Han vann två av fyra partier (som jag fått lära mig att det heter, INTE matcher ;). Tyvärr räckte det inte hela vägen men så bra jobbat och mammahjärtat svämmar över av stolthet och kärlek. Snart drar vi iväg på trippelkalas och imorgon väntar ännu ett. Många födelsedagar i mars. ;)

Önskar er alla en härlig lördag!

Kram

♥

Om att skylta

Idag har våren varit här och hälsat på med många plusgrader, fågelkvitter i träden och middag i uterummet för första gången i år - I love it! :)

Den gamla gatuskylten kommer från utrensningen hos mamma och pappa av saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång. Just den här gatuskylten är inte vilken gatuskylt som helst för mig, det var på den här gatan min pappa växte upp, S:t Pauligatan. Vackert namn på en gata, eller hur?

För er som älskar loppis och återvinning i största allmänhet vill jag tipsa om en fantastisk grupp/sida på facebook som jag hittade idag - Återbruka mera! Gick med idag och har varit fast sedan dess. Man kan dela med sig av sina egna återvinningstips eller bli inspirerad av alla fantastiska idéer som verkar spruta ut från alla medlemmar. Gå med, vetja! ;)

Nu håller vi tummarna för att vårvärmen stannar kvar och att det där pratet om snöoväder senare i veckan bara är löst prat! ;)

Kram

♥

Om Hippokrates

Idag ska vi prata om hästar. Men inte vilka hästar som helst utan flodhästar.

Kommer ni ihåg Hajk? Vet inte om det är en skröna eller verkligen sant. Den där repliken med flodhästarna.

Den lilla vita flodhästen i gips förälskade jag mig i redan när jag var liten. Ända sedan dess har den haft en liten plats inne i hjärtat.

Vid den omtalade uppdelningen av mammas och pappas saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång blev den min. Nu har den fått flytta runt lite här hemma för att hitta den där perfekta platsen som gjord för en flodhäst.

Vid ytterdörren. 

I trappan.

På sockerlådorna.

Det är ju där den hör hemma. På sockerlådorna. Nu står den där. Stadigt. Lite fulsnygg så där. Lite mer åt det fula än snygga hållet. Nästan som en söt liten mops. Men ändå inte.

Min alldeles egna flodhäst. Hippo-Krates. ;)

  

Vårfåglarna har börjat kvittra, har ni hört det? Underbart!

Snart kanske våren är här på allvar?

Kram

♥

Om att konvertera i smyg

Min tioåring har länge suckat över att jag "älskar gamla saker". På sistone har jag smugit in lite "gamla saker" i hans rum. Det är dags att konvertera hans barnrum till ett rum mer passande den tioåring han är. Det började med en gammal skolplansch. En skolplansch som både han och jag föll pladask för. 

Skrämmande. 

Otäck. 

Och alldeles, alldeles underbar! En gorilla med skelett. Som gjord för en tioåring!

  

Efter hand kom det till en sockerlåda som sängbord och en cool, gammal resväska som min farmor och farfar en gång släpat världen runt.

Och en kartotekslåda på skrivbordet...

Och en kulram modell STÖRRE...

Förr än han anar har hans mamma fyllt upp hela hans rum med coola, gamla prylar! ;)

    

Hörrni! Snart är det helg igen, härligt!

Kram

♥

Om att göra plats

Har i flera veckor röjt undan i våra skrymslen och vrår och känslan som infinner sig när det helt plötsligt går att andas i det lilla utrymme som tidigare var belamrat av saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång är helt obeskrivligt skön.

Tills det faktum att man måste fylla upp det där lilla lediga utrymmet igen med saker som min kära mamma och pappa rensat ut från sina förråd.

Saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång.

Än så länge är det bara den lilla, men ack så välkända, toppen på isberget jag fått med mig hem av alla saker  och möbler som ska delas upp mellan mig och min bror. Det är en flytt på gång och alla saker som mina föräldrar en gång samlat på sig under ett helt liv tillsammans och sparat från sina föräldrar, saker-som-faktiskt-kan-vara-bra-att-ha-någon-gång, ska nu få plats i en lägenhet som är hälften så stor som den de bor i nu. Ni kan ju tänka er. Det blir en hel del saker, pryttlar och möbler att ta hand om.

Bland alla dessa saker som kanske inte betyder så mycket finns de där små guldkornen. Guldkorn som betyder så otroligt mycket inne i hjärteroten. Guldkorn som mammas fina, lilla röda kälke. Som ett utropstecken står den i allrummet, röd och fin. Den fina, lilla röda kälken som min mammas morfar en gång för länge sedan byggt åt henne.

Ett guldkorn som gjort för mig.

Kram

♥